En sakkunnig som förordnats i samband med en lektorsanställning har ansetts jävig i förhållande till en av de sökande då de haft en nära privat vänskapsrelation (delikatessjäv). Den sakkunnige skulle inte ha deltagit i handläggningen. Beslutet undanröjdes.

Göteborgs universitet ledigförklarade en anställning som universitetslektor. Sakkunnigutlåtanden lämnades av dels BB som rangordnade NN som nummer tre men placerade AA utanför rangordningen, dels CC som rangordnade AA som nummer tre men placerade NN utanför rangordningen. Göteborgs universitet beslutade i enlighet med lärarförslagsnämndens förslag att anställa AA och en här inte aktuell person som universitetslektorer.

Yrkande m.m.

NN överklagade beslutet och anförde i huvudsak följande. En av de sakkunniga är jävig då hon och personen haft en privat relation i mer än tio år och hon vet att denna person inte gillar henne som person. För att få en rättvis behandling vill hon bli bedömd av en annan sakkunnig och att hon ska tillsättas på anställning nummer två samt att lärarförslagsnämnden följer riktlinjen i den utlysta tjänsten att prioritera kvinnor på anställningen.

Göteborgs universitet vidhöll sitt tidigare beslut och anförde bland annat följande. De sökande skickar själva sina handlingar till de utsedda sakkunniga. De sakkunniga är i ett tidigt skede kända för de sökande. Anmodan gick ut till de sökande den 30 juni 2010. Först den 13 december 2010, fem och en halv månad efter att NN fått information om den sakkunniga, fick sekreteraren i lärarförslags-nämnden hennes framställan om jäv via e-post samt besked om att hon då själv inte begär att få komma i fråga för anställningen. Hon kritiserade den sakkunniges utlåtande men önskade i detta skede inte anställningen. Den relation som NN anfört som skäl till jäv är inte av sådan art att det föreligger jäv i ärendet. Sakkunnigutlåtandena är ett av flera underlag i ett rekryteringsärende. Den sakkunnige deltar inte heller i beslutet. Det är lärarförslagsnämndens uppgift att på grundval av ansökningshandlingar avge förslag på vilka sökande som ska anställas. Sakkunnigutlåtanden är en väsentlig del av underlaget men lärarförslagsnämnden kan om den bedömer det lämpligt inhämta ytterligare underlag i ett ärende, t.ex. genom intervju. Den samlade värderingen av den sökandes meriter görs på grundval av ansökan, sakkunnigutlåtande, intervjuer, referenser m.m. Sammantaget framstår AA som klart överlägsen. Intervjuerna visade även att andra här icke aktuella personer låg närmare till för att komma ifråga för anställningen än NN. Vad avser intentionerna att prioritera kvinnor för anställningen så är det möjligt att tillämpa positiv särbehandling endast om det väger lika mellan de främsta kandidaterna. I detta ärende har den bedömningen gjorts att det inte vägt lika mellan NN och AA eller någon av de andra kandidaterna. Positiv särbehandling har därmed inte tillämpats i ärendet.

NN har kommenterat universitetets yttrande och anfört följande. Det är fråga om delikatessjäv. Den sakkunnige har ingått i hennes närmaste umgängeskrets i tio år. När förhållandet mellan den sakkunnige och dennes sambo tog slut kom det fram att den sakkunnige inte gillar NN som person. Att denne person är sakkunnig för henne är fel. Hon visste inte heller att hon hade ett val. Hon fick information från universitetet om att hon kan åberopa jäv när beslutet om tjänstetillsättning är taget. Den jävige sakkunniges utlåtande är helt olikt den andre sakkunniges utlåtande. Utlåtandet hade även flera sakfel. Vid denna tidpunkt var bara en person aktuell för tjänsten och hon tyckte det var rimligt att den som rangordnats som etta fick tjänsten. Därefter skulle ytterligare en person anställas på tjänsten. Det är utan tvivel att det är fråga om jäv, vilket hon blivit lidande av.

Skäl

Enligt 4 kap. 21 § högskoleförordningen (1993:100), i dess lydelse före den 1 januari 2011, ska fakultetsnämnden hämta in yttrande från minst två personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde vid anställning av professorer och lektorer.

I enlighet med 11 § förvaltningslagen (1986:223) är den som ska handlägga ett ärende jävig om det bland annat finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet (punkten 5). Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

Enligt 12 § får den som är jävig inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, ska självmant ge det till känna och har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, ska myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet.

Bestämmelsen om delikatessjäv i förvaltningslagen anger, som nämnts ovan, att den som ska handlägga ett ärende är jävig om det bland annat finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen (prop. 1971:30 s. 343) anges som exempel sådana fall då någon är uppenbar vän eller ovän med den som är part eller intressent i ärendet (se även Hellners, Tryggve och Malmqvist, Bo, Förvaltningslagen med kommentarer, 3:e uppl., s. 154 f.).

De sakkunniga i ärendet har utsetts utifrån krav i högskoleförordningen. Deras utlåtanden är således ett led i myndighetsutövning och som sådant en del av handläggningen. Universitetets invändning att den sakkunnige inte deltar i beslutet och att dennes utlåtande bara är ett av flera underlag i ärendet saknar betydelse. I enlighet med vad som redovisats har den sakkunnige deltagit i handläggningen av ärendet och kan därför anses jävig om det finns omständigheter som rubbar förtroendet till dennes opartiskhet i ärendet.

Enligt de uppgifter som NN lämnat så har hon och den sakkunniga haft en nära privat relation under mer än tio år. Detta vänskapsband ska ha förbytts till ovänskap i samband med att hennes väninna separerade från den sakkunnige. Enligt Överklagandenämndens mening är detta en sådan vänskapsrelation som uppenbart kan påverka objektiviteten hos någon som handlägger ett ärende. Frågan om den sakkunniges opartiskhet kan inte anses uppenbart sakna betydelse. Göteborgs universitet har haft att snarast besluta i frågan. Enligt vad som är känt för nämnden har något sådant beslut inte fattats.

Överklagandenämnden finner att de redovisade omständigheterna är ägnade att rubba förtroendet för den sakkunniges opartiskhet i ärendet. Den sakkunnige har därför varit jävig enligt 11 § 5 förvaltningslagen och skulle därför inte ha deltagit i handläggningen av ärendet. Vid anförda förhållanden ska det överklagade beslutet undanröjas.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan undanröjer Göteborgs universitets beslut att förordna AA som universitetslektor i företagsekonomi.