Beslut 2020-05-15 (reg.nr 243-441-20)

Fråga om vilka krav som ställs på undervisningsämnena för att examensbevis för ämneslärarexamen ska kunna utfärdas.

Bakgrund

NN ansökte vid Södertörns högskola om examensbevis för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan med de två undervisningsämnena religionskunskap och historia.

Södertörns högskola avslog ansökan och anförde bl.a. följande. NN ansökte om examensbevis för ämneslärarexamen, 210 högskolepoäng (hp), med inriktning gymnasiet med undervisningsämnet religionskunskap inom Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Enligt en särskild notering på ansökan ansökte hon även om examen för undervisningsämnet historia.

I ”Ämneskrav för tillträde till studier inom ett visst undervisningsämne inom KPU mot gymnasieskolan” anges följande. I utbildningsplanen för KPU slås fast att förkunskapskravet till utbildningen är grundläggande behörighet samt ämneskunskaper i ett undervisningsämne i gymnasieskolan som motsvarar ämnesstudier om minst 120 hp (för specifika ämneskrav se av Fakultetsnämnden beslutad lista). Denna lista är en del av behörigheten till utbildningen och ska ses som en förlängning av utbildningsplanen.

Under rubriken ”Ämnesfördjupning och självständigt arbete” anges följande. Utöver det som specificeras i listan om ämneskrav ska studenten ha ett godkänt självständigt arbete om 15 hp inom det akademiska ämne som uppgår till minst 90 hp i aktuellt ämneskrav. Det innebär implicit att studenten ska ha en akademisk fördjupning om minst 90 hp.

NN antogs höstterminen 2018 till Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot gymnasieskolan, 90 hp. I utbildningsplanen anges som behörighetskrav bl.a. att den sökande ska ha ämneskunskaper i ett undervisningsämne i gymnasieskolan som motsvarar ämnesstudier om minst 120 hp.

I utbildningsplanen anges bl.a. att ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan som omfattar ett undervisningsämne avges på grundnivå och uppnås efter det att (1) studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, (2) kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 hp i ett undervisningsämne, och (3) studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Vidare anges att ämneslärarexamen som omfattar två undervisningsämnen avges på avancerad nivå och uppnås efter det att (1) studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, (2) kursfordringarna omfattar ämnesstudier om 120 hp respektive 90 eller 120 hp i två undervisningsämnen, och (3) studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 hp i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

NN har läst kurser om 112,5 hp i religionskunskap (105 hp på A nivå, 7,5 hp på B-nivå och 0 hp på C-nivå). Hon har inte något självständigt arbete inom ämnet religionskunskap. Hon har vidare läst 142,5 hp i historia (82,5 hp på A-nivå, 30 hp på B-nivå och 30 hp på C-nivå) inklusive ett självständigt arbete om 15 hp inom ämne historia.

NN antogs till KPU i undervisningsämnet religionskunskap, men kan inte anses ha 120 hp med fördjupning i detta ämne och hon har dessutom inget självständigt arbete om 15 hp. Vid kontakt med Lärarutbildningen uppger de att man gjort fel i behörighetsgranskningen när hon blev antagen till KPU inriktning religionskunskap.

Med hänvisning till ovanstående uppfyller NN inte kraven för att få en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan som omfattar två undervisningsämnen.

NN bedöms dock kunna få en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan som omfattar ett undervisningsämne, historia, då hon uppfyller kursfordringarna i ämnesstudier om 120 hp i ett undervisningsämne och har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp, vilket är överensstämmande med 13 § förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogik utbildning som leder till ämneslärarexamen.

Yrkande m.m.

NN överklagade beslutet om avslag på ansökan om ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, som omfattar ämnet religionskunskap, och anförde bl.a. följande. Hon blev antagen till KPU med religionskunskap som huvudämne. När hon sedan skulle ansöka om examen godkändes det inte då hon inte skrivit någon uppsats i religionskunskap. Hon har alltså blivit antagen till utbildningen utan att ha kvalifikationerna. Hon undrar om hon kan ansöka om dispens för att ändå få en examen i religionskunskap då hon har läst många akademiska kurser i ämnet och gjort sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) med inriktning mot religionskunskap. Hon har sedan tidigare en kandidatexamen i historia och har lagt till det i sin lärarexamen. Hon vill dock kunna undervisa i religionskunskap också.

Södertörns högskola vidhöll sitt ställningstagande och anförde bl.a. att inget nytt har tillkommit i ärendet som föranleder högskolan att ändra beslutet om avslag avseende ansökan om ämneslärarexamen inom undervisningsämnet religionskunskap.

Skäl

Av 6 kap. 9 § högskoleförordningen (1993:100) följer att den student som uppfyller fordringarna för examen på begäran ska få examensbevis.

Enligt 9 § första stycket förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen gäller för ämneslärarexamen som avläggs efter det att en student har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning de krav som anges i 10–14 §§ samma förordning.

I 13 § första stycket anges att ämneslärarexamen som avses i 9 § med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i ett undervisningsämne avläggs på grundnivå och uppnås efter att student har fullgjort kursfordringar om 210 hp. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning, kursfordringarna omfattar ämnesstudier om minst 120 hp i ett undervisningsämne, och studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Det som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) om att inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer gäller inte för ämneslärarexamen som avses i första stycket.

Utöver vad som anges i första stycket och om annat inte följer av andra stycket gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och som inte motsvaras av kraven i första stycket.

I 14 § första stycket anges att ämneslärarexamen som avses i 9 § med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och som omfattar ämnesstudier i två undervisningsämnen avläggs på avancerad nivå. För examen krävs att studenten har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning. I tredje stycket samma bestämmelse anges att utöver vad som anges i första stycket […] gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen.

Av bilaga 2 till högskoleförordningen (examensordningen) framgår av examensbeskrivningen för ämneslärarexamen att undervisningsämnena ska omfatta en fördjupning i det eller de i relevanta ämnena. Vidare ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 hp eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 hp i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Överklagandenämnden gör följande bedömning.

Av utredningen i ärendet framgår att NN visserligen har en tillräcklig omfattning på studierna i religionskunskap men att dessa studier inte uppfyller de krav som ställs på fördjupning i undervisningsämnena i bestämmelserna. Hon har därutöver endast ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp. Det saknas därför förutsättningar att bevilja henne det sökta examensbeviset vad avser ämnet religionskunskap. Vad NN anfört föranleder ingen annan bedömning.

Nämndens beslut

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.