Beslut 2017-11-17 (reg. nr 243-1096-17)

Fråga om ett lärosäte kunde avslå en ansökan om examen med hänvisning till att en kurs på grundnivå läst vid ett annat lärosäte, inte ansågs vara på grundläggande högskolenivå.

Bakgrund

NN ansökte om en filosofie kandidatexamen med huvudområde biomedicin vid Högskolan i Halmstad. Högskolan avslog hennes ansökan. I beslutet anförde högskolan bl.a. följande. Vid en bedömning av tillgodoräknande av kursen Tyska, grundläggande kurs I, har högskolan funnit att kursen inte uppfyller kraven för att anses vara på grundläggande högskolenivå. Bedömningen utgår från kursen endast har grundläggande behörighet som krav, dvs. förkunskaper i tyska är inte nödvändiga. Vid en jämförelse med Högskolan Dalarnas övriga kurser i tyska, som har Tyska 3 från gymnasieskolan som behörighetskrav, tolkar högskolan den avklarade kursen som motsvarande tyska på högst gymnasienivå. Något tillgodoräknande av denna kurs i en examen vid Högskolan i Halmstad kan därför inte beviljas. Kursen kan således inte ingå i examen vid Högskolan i Halmstad och NN uppfyller därmed inte kravet på fullgjorda kursfordringar om 180 högskolepoäng.

Yrkande m.m.

NN överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Hon har läst Tyska grundläggande I och II och trodde att hon hade mer än vad som krävs för en kandidatexamen. Kurserna ger 7,5 högskolepoäng vardera, vilket hon anser borde visa att de är på tillräcklig nivå för att inkluderas i hennes examen.

Högskolan i Halmstad vidhåller sitt ställningstagande.

Skäl

Av 1 kap 8 § högskolelagen (1992:1434) framgår att utbildning på grundnivå väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.

I 6 kap. 6 § första stycket högskoleförordningen (1993:100) anges att om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

Enligt 6 kap. 9 § högskoleförordningen ska en student som uppfyller fordringarna för en examen på begäran få examensbevis av högskolan.

Enligt 6 kap. 10 § ska högskolan i examensbeviset ange

  1. en examens benämning,
  2. på vilken nivå examen avläggs,
  3. om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap. 17 § högskolelagen (1992:1434),
  4. vilka kurser som ingår i en examen på grundnivå och avancerad nivå, och
  5. vid vilken högskola som kurser enligt 4, eller motsvarande del av en utbildning på forskarnivå, har genomgåtts.

Enligt examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen uppnås kandidat-examen efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Enligt Lokal examensordning för Högskolan i Halmstad (dnr L 2014/17, senast reviderad 2015-06-04 krävs för en kandidatexamen att studenten inom ramen för kursfordringarna har fullgjort minst 60 högskolepoäng inom huvudområdet med fördjupningsnivå G1N, G1F och/eller G1E samt minst 30 högskolepoäng inom fördjupningsnivåerna G2F och G2E varav ett självständigt arbete (examensarbete med fördjupningsnivå G2E) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Högskolan i Halmstad har avslagit NN ansökan om en kandidatexamen med hänvisning till att högskolan inte tillgodoräknar kursen Tyska, grundläggande kurs I, då kursen inte anses uppfylla kraven för att anses vara på grundläggande högskolenivå. Högskolan hänvisar här till de krav på förkunskaper som ställts upp för kursen och anser att den är på gymnasienivå. Överklagandenämnden gör följande bedömning. Av högskolelagen framgår att utbildning på grundnivå bygger på de kunskaper elever får i gymnasieskolan. Den aktuella kursen har grund-läggande behörighet som krav för tillträde till kursen och Högskolan Dalarna har bedömt att kursen är på grundnivå. Det lärosäte som ger en kurs har utifrån de krav som ställs upp i högskolelagen ansvaret för att bedöma vilken nivå en kurs som högskolan ger har. I detta ärende har Högskolan i Halmstad inte bedömt den kurs som NN åberopat mot en kurs vid Högskolan i Halmstad, utan endast mot kraven för kandidatexamen. I ärendet är det inte fråga om kraven som rör huvudområdet utan det allmänna kravet på högskolepoäng för examen. Överklagandenämnden finner att vad Högskolan i Halmstad anfört inte utgör skäl för att inte räkna med kursen Tyska, grundläggande kurs I i en kandidatexamen. NN överklagande ska därför bifallas och hon ska få en filosofie kandidat-examen med huvudområde biomedicin.

Nämndens beslut

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet och förklarar att NN ska få filosofie kandidatexamen med huvudområde biomedicin.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.