Ett lärosäte måste alltid göra en individuell prövning av en ansökan om tillgodoräknande utifrån studentens kunskaper och färdigheter i förhållande till den utbildning som studenten önskar få tillgodoräkna sig. Något utrymme för att avslå en ansökan om tillgodoräknande med hänvisning till generella ställningstaganden av lärosätet eller lokala regler finns inte.

Bakgrund

NN ansökte vid Umeå universitet om att få tillgodoräkna sig sin yrkesverksamhet som motsvarande momentet verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom kursen Omvårdnad med inriktning mot neonatal intensivvård, 7,5 högskolepoäng, inom Specialistsjuksköterskeprogrammet som hon läser vid Umeå universitet. Universitetet avslog hennes ansökan med motiveringen att yrkesarbete inte motsvarar studier på avancerad nivå där teori och praktik integreras. Studenten uppmanas att göra sin VFU på annan neonatal intensivvårdsavdelning vid annat sjukhus.

Skäl

Enligt 6 kap. 6 § första stycket högskoleförordningen (1993:100) har en student som vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.

Enligt 6 kap. 7 § högskoleförordningen har en student rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak motsvarar den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.

Av 6 kap. 8 § högskoleförordningen framgår att högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.

Överklagandenämnden för högskolan konstaterar inledningsvis att reglerna om tillgodoräknande i högskoleförordningen innebär att lärosätet alltid ska pröva en ansökan om tillgodoräknande av tidigare utbildning eller verksamhet. Något utrymme för att avslå en ansökan om tillgodoräknande med hänvisning till generella ställningstaganden av lärosätet eller lokala regler finns inte i lagstiftningen. En individuell prövning av en students kunskaper och färdigheter i förhållande till den utbildning som studenten önskar få tillgodoräkna sig ska således alltid göras. Detta gäller även tillgodoräknande av yrkesverksamhet.

Det finns således inte någon möjlighet för ett lärosäte att avslå en ansökan om tillgodoräknande av yrkesverksamhet som VFU med hänvisning till att VFU inte får genomföras på den egna arbetsplatsen. Det är alltid innehållet i yrkesverksamheten som ska bedömas.

Av beslutet i ärendet går det inte att utläsa att Umeå universitet har gjort någon individuell prövning enligt 6 kap. 7 § högskoleförordningen av NN:s yrkesverksamhet, utan universitetet har endast hänvisat till att yrkesarbete inte motsvarar studier på avancerad nivå där teori och praktik integreras. Mot denna bakgrund finner Överklagandenämnden att det överklagade beslutet ska undanröjas och ärendet visas åter till Umeå universitet för prövning i sak.

Nämndens avgörande

Överklagandenämnden för högskolan undanröjer det överklagade beslutet och visar ärendet åter till Umeå universitet för prövning av om NN:s yrkesverksamhet kan tillgodoräknas som momentet VFU inom kursen Omvårdnad med inriktning mot neonatal intensivvård.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.