Fråga om tillämpningen av behörighetskrav i kursplanen för en kurs på grundnivå som vänder sig till nybörjare där lärosätet inte har gett UHR tillfälle att yttra sig över behörighetskravet. Tillämpning av 7 kap. 8 och 11 §§ högskoleförordningen och 12 kap. 10 § regeringsformen.

Bakgrund

NN ansökte inför höstterminen 2022 till kursen Specialpedagogik för yrkeslärare, 15 högskolepoäng (hp). Umeå universitet avslog ansökan med hänvisning till att NN saknade förkunskapskraven som krävs.

Yrkande m.m.

NN överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Hon har avslutat sin yrkeslärarutbildning år 2007. Hon har arbetat som behörig och legitimerad lärare år 2008 till 2016 och arbetar nu på gymnasium sedan år 2016.

Umeå universitet vidhåller sitt ställningstagande och anför i huvudsak följande. Kravet som inte uppfyllts är ett års lärarerfarenhet som yrkeslärare i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna, omfattande minst halvtid. Umeå universitet har granskat ärendet på nytt och konstaterar att inget tjänstgöringsintyg har inkommit och att den klagande inte har visat att hon har arbetat som yrkeslärare.

NN har inkommit med ett yttrande.

Överklagandenämnden för högskolan har därefter bl.a. efterfrågat om Umeå universitet har gett Universitets- och högskolerådet (UHR) tillfälle att yttra sig över högskolans förslag till föreskrifter avseende särskild behörighet innan universitetet meddelade föreskrifterna.

Umeå universitet har i ett yttrande bl.a. uppgett följande. Kursen Specialpedagogik för yrkeslärare är en kurs på grundnivå, men den vänder sig inte till nybörjare vid högskolan. Umeå universitet menar därför att särskilda föreskrifter inte krävs. Efter kontakt med UHR har lärosätet fått med sig att så länge kursen vänder sig till andra än nybörjare ska man kunna ha behörighetskrav enligt 7 kap. 25 § högskoleförordningen (1993:100) förutsatt att man i kursplanen har lagt kursen på en fördjupad nivå. I samband med utannonsering av just denna kurs hade lärosätet återigen en dialog med UHR och fick då ett lite mer osäkert svar med anledning av att kravet gällde lärarerfarenhet som yrkeslärare. Efter samtal med ansvarig institution valde lärosätet att gå vidare med utannonseringen av kursen med nuvarande behörighetskrav.

Kursens behörighetskrav följer 7 kap. 25 § 3 p. högskoleförordningen. Där kan man bl.a. läsa att de krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse andra villkor som betingats av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

På Umeå universitets hemsida för medarbetare kan man läsa följande: ”För att underlätta för studenters rörlighet i Sverige har SUHF tagit fram rekommendationer om att använda sig av ett nationellt gemensamt system för klassificering av kursers fördjupning i förhållande till examensfordringarna. Rektor har beslutat att Umeå universitet ska följa SUHF:s rekommendationer”. Därför är kursen Specialpedagogik för yrkeslärare, 15 hp, klassificerad enligt det nationella systemet för klassificering av kurser. Kursen har koden G1F, som betyder: ”Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav”.

Eftersom kursen har grundläggande behörighet och krav på ett års arbetslivserfarenhet som yrkeslärare måste kursen klassificeras som G1F. Det är inte en kurs på grundnivå utan andra behörighetskrav (G1N) utan en kurs på grundnivå med krav på 1 års arbetslivserfarenhet på halvtid. I klassificeringen anges det som ”Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav”. Eftersom det inte finns angivet mindre än 1 års arbetslivserfarenhet i klassificeringstabellen, måste lärosätet välja ”har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav”. Lärosätet räknar med att den formuleringen motsvarar 7 kap. 25 § 3 p. högskoleförordningen.

Lärosätet bedömer att den nära arbetslivsanknytningen som verksam yrkeslärare, inom ramen för den här kursen, bidrar till att möta det stora behov av specialpedagogisk kompetens som finns bland landets yrkeslärare. I ansökan om kvalitetsmedel för utveckling av den här kursen, skriver lektor vid Umeå universitet att både forskningen och Skolverkets utredningar pekar på detta behov. Stor vikt läggs vid lärarnas erfarenhets- och kunskapsutbyte, vilket också syns i kursens målsättning att teori och praktik ska integreras.

Studenternas arbetslivserfarenhet som yrkeslärare tas till vara under kursen genom att studenterna utbyter erfarenheter kring hur det är att arbeta som yrkeslärare och möta elever i behov av stöd. Studenternas erfarenheter och specialpedagogiska arbetssätt diskuteras sedan i relation till specialpedagogiska teorier, det specialpedagogiska uppdraget och yrkeslärarnas arbete och uppdrag.

Kursen innehåller även ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete som fördjupar studenternas förmåga att identifiera, planera, genomföra och analysera specialpedagogiska insatser i skolan. Studenternas arbetslivserfarenhet som yrkeslärare utgör en viktig kvalitetsaspekt, som underlättar genomförandet av kursens utvecklingsarbete och uppfyllelsen av kursmålen.

Avslutningsvis menar Umeå universitet att behörighetskravet på 1 års arbetslivserfarenhet som yrkeslärare är nödvändigt för att klara kursen och bidrar till studenternas lärande och uppfyllande av kursmålen.

Skäl

Tillämpliga bestämmelser

Av 7 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att för att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven.

Enligt 7 kap. 8 § första stycket högskoleförordningen ska de krav på särskild behörighet som ställs vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse

1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper,
2. godkänt resultat på ett konstnärligt prov för en utbildning som leder till en konstnärlig examen,
3. lämplighet enligt vad som anges i 9 b §, och
4. andra villkor enligt vad som anges i 11 § första stycket 2.

Enligt andra stycket har också den särskild behörighet som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Av 7 kap. 11 § första stycket högskoleförordningen framgår att om det finns särskilda skäl får en högskola, för tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om

1. krav på kunskaper från andra kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 § andra stycket, eller
2. krav på andra villkor än kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Av 7 kap. 11 § andra stycket samma förordning följer att innan högskolan meddelar föreskrifter enligt första stycket ska Universitets- och högskolerådet (UHR) ges tillfälle att yttra sig över högskolans förslag.

Av övergångsbestämmelserna till 7 kap. 11 § högskoleförordningen (SFS 2018:1503) framgår i punkt 1 att denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 7 kap. 8–11 §§ och i övrigt den 1 januari 2022. I punkt 2 anges bl.a. att när UHR eller en högskola med stöd av den nya 7 kap. 9 § eller 7 kap. 9 a–11 §§ i den nya lydelsen meddelar föreskrifter ska de föreskriva att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. Enligt punkt 3 ska bl.a. bestämmelsen i 7 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. Av punkt 5 framgår att äldre bestämmelser fortfarande gäller i fråga om antagning till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.

Av 12 kap. 10 § regeringsformen framgår bl.a. att om ett offentligt organ finner att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vilka bestämmelser om särskild behörighet är tillämpliga

Överklagandenämnden tar inledningsvis ställning till vilka bestämmelser i 7 kap. högskoleförordningen som ska tillämpas i ärendet. Den aktuella kursen är på grundnivå och behörighetsbestämmelserna är uppdelade i bestämmelser om utbildning som vänder sig till nybörjare respektive utbildning som vänder sig till andra än nybörjare.

Umeå universitet har avseende kursens nivå hänvisat till Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) klassificeringar och menar, som det får förstås, att eftersom universitetet klassat kursen som en kurs som är på en viss nivå på grundnivå vänder den sig inte till nybörjare. Överklagandenämnden för högskolan har dock att förhålla sig till högskoleförordningens bestämmelser.

Av förarbeten till högskoleförordningen framgår att i fråga om tillträde till utbildning på grundnivå avses med nybörjare sådan studerande som är nybörjare i högskolan, dvs. inte tidigare bedrivit högskolestudier (jfr prop. 1995/96:184, Tillträde till högre utbildning m.m.). Av den aktuella kursplanen framgår att kursen är på grundnivå och att den inte ställer upp något krav på tidigare högskolestudier. Överklagandenämnden anser därför att kursen Specialpedagogik för yrkeslärare, 15 hp, är en kurs på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Det innebär att bl.a. 7 kap. 2, 8 och 11 §§ högskoleförordningen ska tillämpas.

Det särskilda behörighetskravet på viss yrkeslivserfarenhet

Överklagandenämnden gör följande bedömning när det gäller tillämpning av föreskriften (kursplanen) avseende yrkeslivserfarenhet.

Av 12 kap. 10 § regeringsformen framgår bl.a. att bristfällig beredning av en föreskrift kan leda till att en föreskrift efter lagprövning inte får tillämpas. Brister vid beredningen måste dock vara väsentliga för att få betydelse. Om konsekvenserna för enskilda i något centralt hänseende framstår som helt outredda eller oöverblickbara skulle det kunna leda till bedömningen att lagstadgad ordning har satts åt sidan i ett väsentligt hänseende. (jmf NJA 2018 s. 743).

Som framgår av bestämmelserna i 7 kap. högskoleförordningen ska UHR i vissa fall ges tillfälle att yttra sig över universitetets förslag till kursplan som avser utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Kravet på att inhämta yttrande från UHR gäller om kursplanen omfattar vissa krav på särskild behörighet, exempelvis krav på yrkeslivserfarenhet. För den sökta utbildningen har Umeå universitet i kursplanen ställt upp ett behörighetskrav avseende yrkeslivserfarenhet. Av utredningen i ärendet framgår att universitetet inte har gett UHR tillfälle att yttra sig innan föreskriften meddelades. Överklagandenämnden konstaterar att universitetets beredning av den aktuella föreskriften därmed har varit bristfällig i den delen. Nämnden har därför att ta ställning till om denna brist innebär ett hinder mot att tillämpa det aktuella kravet på yrkeserfarenhet.

Nämnden konstaterar inledningsvis att det inte finns något tidigare beslut av UHR, i enlighet med högskoleförordningens tidigare lydelse, där det aktuella behörighetskravet har utretts (jmf Överklagandenämnden för högskolans beslut den 23 september 2022, reg.nr 23-1769-22). Universitetet har emellertid, i yttrande till nämnden, redogjort för skälen till varför det anser att kravet på yrkeserfarenhet är helt nödvändigt. Mot bakgrund av att den yrkeslivserfarenhet som Umeå universitet kräver är specifik och relevant för utbildningen och då lärosätet genom lärandemål och innehåll i kursplan, kunnat visa att kravet på yrkeslivserfarenhet är helt nödvändigt för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, anser nämnden att konsekvenserna för enskilda är utredda och överblickbara. Nämnden anser därför att den stadgade ordningen inte har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst i ett sådant väsentligt hänseende att föreskriften inte får tillämpas. På grund av det anförda föreligger det alltså inte hinder mot att tillämpa behörighetskravet avseende yrkeslivserfarenhet.

Behörighetsfrågan

I sak gör Överklagandenämnden följande bedömning.

Av 7 kap. 4 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att den som vill antas till högskoleutbildning ska anmäla detta inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Vid sin prövning beaktar nämnden endast sådana merithandlingar som kommit in vid ansökningstidens utgång eller inom särskilt angiven kompletteringstid. Vid denna prövning finner nämnden inte skäl att frångå Umeå universitets ställningstagande och överklagandet ska därför avslås.

Nämndens beslut

Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.