Anställning som professor. Fråga om det förelegat jäv.

Bakgrund

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ledigförklarade en anställning som professor i skogsskötsel. Bland de sökande fanns B B och A A.

Sakkunnigutlåtanden lämnades av professor H. Lee Allen, North Carolina, USA, professor Pasi Puttonen, Metla, Finland och Head of Forest Management, Bill Mason, Forestry Commission, Scotland. Bill Mason rangordnade A A som delad tvåa efter en i ärendet icke aktuell sökande. Han rangordnade inte B B eftersom hans “teaching activity is not fitted in terms of the published criteria for a professor of Silviculture at SLU." Pasi Puttonen rangordnade B B som tvåa i en tätgrupp om tre personer. A A ingick inte i denna tätgrupp. H. Lee Allen rangordnade B B som tvåa efter en i ärendet icke aktuell sökande och A A som trea.

Lärarförslagsnämnden vid fakulteten för skogsvetenskap beslutade den 17 oktober 2007 att föreslå att B B skulle anställas och en icke aktuell sökande skulle placeras som tvåa. Nämnden anförde som skäl härför i huvudsak följande. Nämnden bedömer avseende vetenskaplig skicklighet att B B har ett försteg före de övriga vad gäller antalet citeringar. B B har placerats som nummer två av två sakkunniga och är inte rankad av en sakkunnig med hänvisning till låg undervisningserfarenhet. Till bedömningen hör att B B, nu liksom tidigare, har en befattning som inte primärt varit direkt forsknings- och undervisningsinriktad till skillnad från de andra som kallats till intervju. A A är befordrad till professor vid SLU. Han har bedömts som behörig till professorsbefattningen av lärarförslagsnämnden. Vad gäller pedagogisk skicklighet har alla formell utbildning och erfarenhet av forskar- och grundutbildningsnivån. En icke aktuell sökande har mest omfattande erfarenhet av forskarutbildning i form av egna doktorander följd av B B. A A och en annan icke aktuell sökande har större erfarenhet inom grundutbildningen. B B har den bästa erfarenheten vad avser information och spridning av forskningsresultat till övriga intressenter. Den pedagogiska förmågan bedömdes även vid intervjutillfället och där hade B B den mest tydliga visionen om utveckligen av skötselämnet i grundutbildningen följd av en icke aktuell sökande. Eftersom utbildningen inom ämnesområdet är mycket viktigt bedömdes detta vara av särskild betydelse. Vad avser bedömningsgrunden administrativ och annan skicklighet bedömes de sökande på meriter och i intervjuerna. A A har under varierande perioder varit prefekt vid institutionen för skogsskötsel. B B är chef för fältforskningsenheten vid fakulteten. Båda bedöms därför ha administrativ erfarenhet. B B är vald till prodekan för fakulteten, vilket talar för att hans förtroende allmänt anses stort. B B har även administrativ erfarenhet utanför universitetet och ett brett kontaktnät både inom och utanför skogssektorn. Vid intervjun hade B B en klar och tydlig vision av skötselämnet, visade på möjligheter framåt, på samarbeten och inriktningar av forskningen i linje med befattningens inriktning och samarbetet inom fakulteten. B B kommunicerade den tydligaste synen på ledarskap, marknadsföring och kommunikation. Han skilde sig i dessa avseenden klart och tydligt från övriga sökanden. B B framstår som den tydligaste ledaren. Intervjuer med referenspersoner angivna av de sökande ger vid handen att samtliga tillfrågade anser B B som mest lämpad för befattningen.

SLU beslutade att anställa B B som professor.

Yrkande m.m.

A A har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Han yrkar att han själv erhåller anställningen. Han har tagit del av dokumentet "jävsregler inom universitetets verksamhetsområde" och han anser att det har förekommit jäv under beredningen av denna anställning. Dekanus C C är ordförande för fakultetsnämnden. Under B Bs tid som forskarstuderande var C C hans handledare. De har under åren 1987-1991 publicerat uppsatser tillsammans. B B la fram sin avhandling år 1996. Dessa omständigheter tyder på ett nära vetenskapligt samarbete under åtminstone en period om tio år. C C och B B har i dag ett nära samarbete i ledningen för fakulteten för skogsvetenskap, särskilt sedan B B från och med den 31 januari 2007 tillträtt som prodekanus. B B var under perioden 2004-2006 ledamot av fakultetsnämnden. B B har även deltagit i handläggningen av detta ärende. Ämnesbeskrivningen till anställningen diskuterades och fastställdes vid ett sammanträde i fakultetsnämnden den 12 december 2006. B B deltog aktivt i detta möte, bl.a. genom att argumentera mot ett förslag till skrivning som tydligare öppnade för sökande vars bakgrund inte återfinns inom mittfältet i ämnet skogsskötsel (som t.ex. biologer och ekofysiologer).

Fakulteteten för skogsvetenskap har i yttrande anfört bl.a. följande. Det är riktigt att B B deltog i fakultetsnämndens sammanträde den 12 december 2006 då ämnesbeskrivningen för befattningen diskuterades och fastställdes. Påståendet att B B aktivt deltog kan dock inte verifieras av fakultetsnämndens protokoll. Varken B Bs eller någon annan ledamots inlägg i diskussionen finns nedtecknad i protokollet.

Lärarförslagsnämnden har i yttrande anfört bl.a. följande. Frågan om jäv diskuterades i detta ärende, liksom i alla likartade ärenden. Frågan om ordförande, C Cs, eventuella jäv diskuterades. Ordföranden redogjorde för sina relationer till de olika sökande till anställningen. Nämnden konstaterade därefter att något jävsförhållande inte kunde anses föreligga till någon av de sökande. Att jävsfrågan, med avseende på att nämndens ordförande diskuterades, antecknades dock inte i protokollet. Det har inte varit nämndens rutiner att i protokollet ange när jäv inte föreligger. Nämnden anser att jäv inte förelåg vid beredningen och när beslutet fattades i detta ärende.

C C har i yttrande anfört bl.a. följande. Han är ordförande i lärarförslagsnämnden vid fakulteten för skogsvetenskap. Han deltog i beslutet att anställa en professor i skogsskötsel, dels som ledamot av lärarförslagsnämnden vid fakulteten, dels som ordförande i fakultetsnämnden. Enligt den då gällande delegationsordningen beredde lärarförslagsnämnden ärendet och fakultetsnämnden fattade det slutliga beslutet angående vem som ska rekommenderas till professor. Han anser att han inte är jävig. Vid lärarförslagsnämndens möte diskuterades om han var jävig. Han har aldrig varit handledare till B B. Däremot har han fungerat som biträdande handledare. Han har inte varit aktiv i denna handledargrupp under tio år. Han arbetade aktivt under en period på 1980-talet, 1983-1987, som biträdande handledare för B B. Samarbetet avtog successivt sedan han 1987 fick en anställning som professor vid institutionen. Samma år blev B B parkchef och fick andra uppgifter. De publicerade artiklar tillsammans som resultat av arbetet. Några av dessa artiklar finns som bilagor till överklagandet. Alla artiklar är inte direkt relaterade till handledning av B B. Ett arbete är ett resultat av att han och B B tillsammans var handledare till en person. De övriga arbeten är resultat av deras samarbete. I slutet av 1980-talet fick han ett erbjudande om att skriva en översiktsartikel i en bok som publicerades år 1991. Det huvudsakliga samarbetet var således slutfört före de refererade artiklarna kom i tryck, artiklarna kom att publiceras senare. B B valde att inte disputera under denna period eftersom han bl.a. var upptagen av annat arbete. B B beslutade att lägga fram sin avhandling 1996, dvs. efter det att deras aktiva samarbete upphört. Han gav då korta kommentarer angående texten till B B, men han deltog inte skrivandet av avhandlingen. Han tackas i acknowledgement för det samarbete de haft. Efter 1990-talet har han således inte haft något aktivt forskningssamarbete med B B, men han har framfört synpunkter på B Bs sammanläggning i avhandlingen. Han framförde detta till lärarförslagsnämnden när frågan diskuterades. Hans slutsats i diskussionen i nämnden var att en sådan lång tid förflutit så att det inte kunde anses som delikatessjäv. I diskussionen i nämnden konstaterades även att hans ersättare var betydligt mer inblandad i samarbeten med B B eftersom de arbetat och publicerat arbeten tillsammans under senare tid. Ersättaren var således inte aktuell i detta ärende. Vid diskussionen var det inte någon ledamot i lärarförslagsnämnden som framförde åsikten att han var att anse som jävig. Han umgås inte privat med B B. Han beslutade i egenskap av dekanus att anställa B B som föreståndare för enheten för fältförsök. Detta beslut anser han faller inom en dekanus tjänsteutövande. B B är prodekan för fakulteten för skogsvetenskap. Prodekan är den gängse beteckningen för vice ordförande i en fakultetsnämnd. Som ordförande i fakultetsnämnden och i dekanus arbetsutskott har han naturligtvis ett nära samarbete med vice ordförande. Han har inte betraktat detta arbete som jäv utan som en naturlig del i tjänsteutövningen. Han har även utsett andra av de sökande till olika befattningar, bl.a. A A till prefekt vid den dåvarande institutionen för skogsskötsel.

Prorektor Lena Andersson-Eklund, SLU, har yttrat sig och anfört bl.a. följande. C C har, i egenskap av dekanus, samarbetat med B B i ledningen för fakulteten för skogsvetenskap. Prorektor vid SLU menar att SLU följer förvaltningslagens bestämmelser om jäv. Sampublicering kan vara en sådan omständighet som faller in under 11 § första stycket punkt fem förvaltningslagen. Prorektor vid SLU menar dock att sampublicering i detta fall inte utgör jäv då det har förflutit 15-20 år sedan sampubliceringen ägde rum. Att C C har varit biträdande handledare åt B B konsituterar inte heller jäv då detta ligger långt tillbaka i tiden. Handledarskap eller biträdande handledarskap är inte något som per automatik leder till jäv, utan det är vänskap eller fiendeskap som är det avgörande för om det föreligger ett jävsförhållande. Samma sak gäller för det samarbete som har förekommit mellan C C och B B i ledningen för fakulteten för skogsvetenskap. Det faktum att de sitter med i samma ledningsgrupp leder inte per automatik till att en jävssituation uppstår, särskilt inte då C C inte kan anses vara i någon form av beroendeställning i förhållande till B B. Prorektor vid SLU menar att det inte kan anses utgöra jäv att B B har deltagit i det sammanträde där fakultetsnämnden beslutade om ämnesbeskrivningen för bl.a. professuren i skogsskötsel. B B har deltagit i mötet i tjänsten och det kan inte vara meningen att han därigenom blir förhindrad attt söka en anställning som utannonseras i SLU. Prorektor föreslår således att överklagandet avslås.

A A har i yttrande och anfört bl.a. följande. Om det föreligger misstanke om jäv ska denna fråga prövas enligt 12 § förvaltningslagen. Den som jävsfrågan rör får inte själv delta i prövningen. Av C Cs yttrande framgår att han, utöver att inför nämnden redovisa sitt förhållande till B B, även deltog i den följande diskussionen och beslutet. Prövningen av jävsfrågan strider därför mot 12 § förvaltningslagen. Det kan inte uteslutas att nämnden hade kommit till en annan slutsats om C C inte hade deltagit i prövningen. Professor D D var B Bs huvudhandledare. Det har framkommit att D D var en av de referenspersoner som intervjuades av C C. B Bs biträdande handledare har alltså intervjuat B Bs huvudhandledare. Detta styrker att jäv har föregått beslutet. När ämnesbeskrivningen till anställningen diskuterades den 12 december 2006 argumenterade B B mot ett förslag som en annan ledamot var förespråkare av. Denna ledamot kan bekräfta att B B aktivt deltagit i diskussionen om hur tjänstebeskrivningen av professuren skulle utformas och också påverkade denna beskrivning.

Prorektor Lena Andersson-Eklund, SLU, har yttrat sig och anfört bl.a. följande. A A har rätt i att lärarförslagsnämndens beredning inte har följt de bestämmelser som finns i 12 § förvaltningslagen. C C borde inte ha deltagit i prövningen av jävsfrågan. Han borde ha redovisat sitt förhållande till de sökande och därefter lämnat lärarförslagsnämndens möte när jävsfrågan skulle diskuteras och beslut fattas om huruvida jäv förelåg eller inte. Det är olyckligt att frågan har hanterats felaktigt av nämnden. SLU menar dock att jäv inte har förekommit.

B B har inkommit med yttrande och har anfört bl.a. följande. Under slutet av 2006 valdes han till ledamot och vice ordförande i fakultetsnämnden. Det var en omröstning med slutna valsedlar. På så sätt kom han att hamna i en fakultetsnämnd som skulle handlägga ett ärende om att tillsätta en professor i ämnena skogsproduktion, skogsföryngring, skogsskötsel och skoglig ekofysiologi. I samband med ärendets handläggning i fakultetsnämnden hade han ingen avsikt att söka någon av de utannonserade anställningarna. Att han då framförde den tidigare arbetsgruppens synpunkter när dessa professurers anställningsbeskrivningar diskuterades, finner han naturligt. Diskussionen i nämnden rörde dock främst synpunkter huruvida en mer traditionell skrivning skulle, eller inte, locka kvinnor som sökande. Efter en mer allmän diskussion beslutade nämnden, gemensamt för alla de fyra anställningarna, enligt de förslag till skrivningar som förelagts nämnden. Några övriga förslag till beslut presenterades inte under mötet. Att han till slut sökte professuren i skogsskötsel berodde på olika övertalningskampanjer främst utanför SLU. Han fattade ett beslut om att söka först en kort tid före det sista ansökningsdatumet.

Skäl

Av 11 § förvaltningslagen (1986:223) följer att den som ska handlägga ett ärende är jävig om 1. saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

I 12 § förvaltningslagen anges följande. Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, ska självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, ska myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om myndigheten inte är beslutsför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet.

Fråga har uppkommit om det förelegat jäv i ärendet, och då närmast det s.k. delikatessjävet som anges i 11 § 5 förvaltningslagen. Överklagandenämnden gör härvid följande överväganden.

Att en sakkunnig och en sökande gemensamt har publicerat verk är en omständighet som brukar aktualisera frågan om jäv eller annan partiskhet. Såvitt avser gemensamt författarskap har det ansetts att ett nära, långvarigt och intill senaste tid pågående vetenskapligt samarbete klart har konstituerat jäv enligt 11 § förvaltningslagen (jfr Överklagandenämndens beslut 2000-09-20, reg.nr 22-244-00, samt Sigeman, Tjänstetillsättning vid universitet och högskolor - Rättsfrågor i överklagandenämndens praxis, sid 12-14). Detta anses även gälla för en ledamot i en lärarförslagsnämnd som deltar i handläggningen av ett anställningsärende (se Överklagandenämndens beslut 2003-12-12, reg. nr 22-335-03).

Ett vanligt handledare/doktorandförhållande är däremot i sig inte något som kan anses vara ägnat att rubba förtroendet för den sakkunniges opartiskhet i fall där en förutvarande student är sökande. Inte heller kan i regel enbart den omständigheten att en sakkunnig och den sökande flera år tidigare varit kolleger vid en institution och därvid endast haft ett vanligt kollegialt förhållande ansetts vara ägnat att rubba förtroendet för den sakkunniges opartiskhet (jfr Sigeman, Tjänstetillsättning vid universitet och högskolor - Rättsfrågor i överklagandenämndens praxis, sid 3 samt Överklagandenämndens beslut 2000-09-20, reg.nr 21-250-00). Detta får anses gälla även för en ledamot i en lärarförslagsnämnd som deltar i handläggningen av ett anställningsärende.

Av utredningen framgår att C C var ordförande vid lärarförslagsnämndens sammanträde och beslut den 17 oktober 2007 då nämnden förordade B B till anställningen som professor. I ärendet är upplyst att C C har varit biträdande handledare åt B B under den senares forskarutbildning. B B var under åren 1984 -1987 forskningsassistent vid SLU och han erhöll en doktorsexamen vid SLU år 1996. B B har i sin doktorsavhandling under rubriken Acknowledgements bl.a. omnämnt C C. B B har i sin ansökan till aktuell anställning under rubriken Publications in peer reviewed international journals åberopat 20 arbeten från år 1987 och framåt. Fyra av dessa arbeten har även C C som försteförfattare eller övrig medförfattare. B B har även i sin ansökan under rubriken Book chapters and proceedings åberopat sju arbeten varav ett arbete från år 1991 har C C som försteförfattare. De är i dag kollegor vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU. B B har under åren 2003-2006 varit suppleant vid fakultetsnämnden för skogsvetenskap vid SLU. Han är från och med januari 2007 vice ordförande och prodekan vid fakultetsnämnden för skogsvetenskap, SLU. C C är sedan år 2000 dekan och ordförande för fakultetsnämnden för skogsvetenskap vid SLU. SLU har i sitt yttrande uppgett att C C och B B sitter i samma ledningsgrupp för fakulteten för skogsvetenskap.

Överklagandenämnden finner att de ovan redovisade omständigheterna sammantaget är ägnade att rubba förtroendet till C Cs opartiskhet i ärendet. C C har därför varit jävig enligt 11 § femte punkten förvaltningslagen och han skulle därför inte ha deltagit i lärarförslagsnämndens behandling av ärendet. Det är inte uppenbart att frågan om C Cs opartiskhet har saknat betydelse. Bristen kan inte botas i efterhand genom någon åtgärd från SLU eller Överklagandenämndens sida. SLU:s beslut ska därför undanröjas.

Nämndens avgörande:

Överklagandenämnden för högskolan undanröjer det överklagade beslutet.

Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.