Beslut 2022-06-02 (reg.nr 23-1393-22)

Fråga om lärosätet hade rätt att kräva att yrkeserfarenheten måste ha förvärvats inom inriktningen för den sökandes ämneslärarexamen, då detta inte framgick av behörighetskraven till speciallärarprogrammet.

Bakgrund

AA ansökte inför höstterminen 2022 till Speciallärarprogrammet, specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling, 90 högskolepoäng (hp), vid Linköpings universitet. Lärosätet bedömde att han inte uppfyllde den särskilda behörigheten avseende minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid efter utfärdad examen. Han beviljades inte heller undantag (dispens) från behörighetsvillkoren.

Yrkande m.m.

AA överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Antagningsenhetens slutsats var att ”Du har blivit bedömd som obehörig då din examen är mot verksamhetsområde gymnasieskolan men din yrkeslivserfarenhet är inom grundskolan”. Beslutet är baserat på att hans lärarexamens verksamhetsområde inte matchar hans yrkeslivserfarenhet. Han har sedan januari 2018, och sedan sin examens utfärdande i mars 2019, arbetat på en grundskola årskurs 7-9 där han undervisat i engelska och svenska. Enligt högskoleförordningens bilaga 2 ska sökanden, för specialisering mot språk-, skriv-, och läsutveckling, ha genomfört godkända ämnesstudier inom svenska eller kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling i sin behörighetsgivande examen. Han uppfyller samtliga krav som finns etablerade i högskoleförordningens bilaga 2 för att anses behörig.

I Linköpings universitets utbildningsplan för Speciallärarprogrammet nämns ingenstans att yrkeserfarenheten måste vara genomförd inom hans examens verksamhetsområde. Han har däremot tre års yrkeserfarenhet inom de behörigheter hans examen ger, där han undervisat i ämnet svenska. Hans lärarexamen ger honom behörighet att undervisa inom sitt verksamhetsområde, gymnasiet, men även inom grundskolans årskurs 7-9. Hans yrkeserfarenhet är alltså inte utanför hans examens, och hans legitimations, behörigheter. Han uppfyller kravet enligt utbildningsplanens lydelse.

Enligt Skolverkets dokument Legitimation för speciallärare - Om behörighet att undervisa som speciallärare och som lärare i särskola och specialskola, ges inte speciallärarexamen på samma sätt som övriga lärarexamina. Den baseras på den sökandes verksamhetsområde i sin behörighetsgivande examen, vilket i sin tur bestämmer vilka behörigheter som sedan kan tillägnas legitimationen. Behörigheterna som den sökandes lärarexamen har kommer den även vid en speciallärarexamen få ge särskilt stöd vid. På s. 9 i Skolverkets dokument anges att en speciallärarexamen inte avgör vilka skolformer och årskurser som specialläraren blir behörig att ge särskilt stöd i. Här är det istället lärarens behörighetsgivande examen som styr. Vilken verksamhet den är avsedd för undervisning i bestämmer vilka skolformer och i vilka årskurser som specialläraren blir behörig att ge särskilt stöd i. På s. 10 finns en tabell över vilken behörighet i särskilt stöd en speciallärare får om examen utfärdas. Då hans examen ger honom behörighet i såväl årskurs 7-9 som gymnasieskolan bör en speciallärarexamen ge honom behörighet att undervisa i bl.a. grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Tabellen visar att han, med en speciallärarexamen, skulle vara behörig att ge särskilt stöd gentemot den skolform där han har sin yrkeslivserfarenhet sedan hans behörighetsgivande examen utfärdades. Den visar även att en lärare som endast har behörighet i verksamhetsområdet 7-9 skulle bli behörig att ge särskilt stöd i gymnasieskolan. Skolverket ser uppenbarligen inte erfarenhet inom årskurs 7-9 som ett hinder för att kunna ge stöd i gymnasieskolan, så han undrar varför Linköpings universitet gör det.

Linköpings universitet vidhåller sitt ställningstagande och anför i huvudsak följande. I sitt överklagande säger AA att han med sin examens verksamhetsområde inte matchar yrkeslivserfarenhet inom grundskolan och att han sedan 2019 arbetar på en grundskola 7-9 och undervisar i engelska och svenska. Han har också efter kontakt med antagningsenheten fått beskedet att ”Du har blivit bedömd som obehörig då din examen är mot verksamhetsområde gymnasieskolan men din yrkeslivserfarenhet är inom grundskolan”. Enligt institutionen som ger utbildningen är det examens verksamhetsområde som styr behörigheten. Därför har AA inte bedömts behörig med yrkeserfarenhet som grundskollärare.

AA har bl.a. lagt till följande. I utbildningsplanen anges inte att examens verksamhetsområde styr behörigheten. Universitet har inte refererat till vilka skrivelser som deras tolkning av utbildningsplanen baseras på. Universitetet har inte heller kommenterat hans argument kring hur behörigheter ges för undervisning i särskilt stöd efter utfärdad speciallärarexamen, dvs. att Skolverket ser att hans behörighetsgivande lärarexamen ger honom rätt att undervisa i årskurs 7-9 och gymnasiet, samt att lärare som endast har årskurs 7-9 i sin behörighet ges möjlighet att undervisa på gymnasiet.

Han har antagits till samma utbildning vid både Göteborgs universitet och Stockholms universitet (han är struken från Uppsala universitet på grund av max antal antagningar) trots samma krav på yrkeslivserfarenhet. Linköpings universitet saknar grund för sin tolkning av att hans examens verksamhetsområde styr hans behörighet till Speciallärarprogrammet.

Skäl

Av 6 kap. 17 § högskoleförordningen (1993:100) framgår bl.a. att de särskilda behörighetskrav som gäller för en utbildning ska anges i utbildningsplanen.

Av 7 kap. 31 § första stycket högskoleförordningen framgår följande. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse

  1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
  2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas.

Särskild behörighet har också den som enligt svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Av utbildningsplanen för Speciallärarprogrammet, specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling, 90 hp, framgår att behörighetskraven för utbildningen är godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå samt avlagd lärarexamen (grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen) och minst tre års yrkeserfarenhet av lärartjänstgöring på minst halvtid efter utfärdad examen. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling anges att det därutöver krävs att den tidigare utfärdade examen omfattar godkända ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att den sökande har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. Minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid efter utfärdad examen krävs, och yrkeserfarenheten ska vara av undervisning, i vilken svenska, svenska som andraspråk eller språk-, skriv- och läsutveckling har ingått. Om komplettering med ämnesstudier har skett ska yrkeserfarenheten ha förvärvats efter kompletteringen.

Linköpings universitet har uppgett att examens verksamhetsområde styr behörigheten, och att eftersom AA:s examen är mot verksamhetsområde gymnasieskolan har han bedömts obehörig med yrkeserfarenhet som grundskollärare.

I utbildningsplanen anges inte att yrkeserfarenheten måste ha förvärvats inom den sökandes examens verksamhetsområde. Överklagandenämnden konstaterar att då detta inte framgår av utbildningsplanen saknas rättsligt stöd att förklara AA obehörig på den grunden att hans yrkeserfarenhet är från grundskolans årskurs 7-9. Då AA:s behörighet inte har ifrågasatts i övrigt ska överklagandet bifallas och AA ska förklaras behörig till Speciallärarprogrammet, specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling, 90 hp, höstterminen 2022.

Nämndens beslut

Överklagandenämnden för högskolan bifaller överklagandet på så sätt att AA förklaras behörig till Speciallärarprogrammet, specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling, 90 högskolepoäng, vid Linköpings universitet, höstterminen 2022.