 |
 |
 |
 |
 |
 |
Skriv ut
Beslut 2006-04-25 (reg.nr 23-1375-05)
Ärendets bakgrund
Stockholms universitet ledigförklarade flera anställningar, med olika profiler, som forskare vid centrum för stillahavsstudier (CPAS), inom institutionen för orientaliska språk. Bland de sökande fanns BE, AK och SZW.
Sakkunnigutlåtanden lämnades av professor Wolfgang K. (Bochum) och Dr. Tomas R. (Stockholm). Ingen av de sakkunniga föreslog BE som innehavare till någon av anställningarna.
Stockholms universitet beslutade att anställa AK och SZW som forskare.
Yrkande m.m.
BE överklagade besluten och yrkade att själv erhålla någon av anställningarna. Till stöd för sina överklaganden anförde han i huvudsak följande. Av handlingarna i ärendena framgår att hans akademiska meritering överstiger den som de nu anställda kan uppvisa. Universitetet har dessutom ägnat sig åt diskriminering. I sitt sakkunnigutlåtande skriver professor Tomas R.: "I have favoured younger post-doc candidates...Two applications are very strong but seem to be by older candidates". Den sakkunnige avför således utan närmare granskning vissa sökande. Några sakliga skäl anges inte för att ovidkommande hänsyn till de sökandes ålder tas på detta sätt. Någon självständig och kritisk granskning av utlåtandet görs inte av institutionen, som inte ifrågasätter rimligheten i urvalsförfarandet. Institutionen ägnar sig således åt åldersdiskriminering. Den andre sakkunnige, professor Wolfgang K., avför likaledes vissa sökande på lika lösa boliner. I utlysningen anges vilken forskningsinriktning sökande skall ha samt att de skall ha "doctoral degree of the above-mentioned disciplines and Asian study-related subjects or the equivalent competence". Trots detta anger Wolfgang K. i sitt utlåtande: "Candidates with a solid social-scientific background have been more closely examined than candidates with only an Asian studies background...Actually, candidates belonging to the second category...have been omitted." Den sakkunnige avför således sökande som inte doktorerat vid samhällsvetenskaplig fakultet utan att betänka att han härigenom frångår det som anges i utlysningen. Vidare beaktar han inte heller att det inte kan uteslutas att det bland dem som härigenom avförs mycket väl kan finnas forskare som är mer kvalificerade än de vars meriter han granskar. Detta gäller i föreliggande fall. Inte heller har institutionen gjort någon självständig och kritisk granskning av sakkunnigutlåtandet utan godtar det rakt upp och ner. Institutionen ifrågasätter inte rimligheten av det egenhändigt hopsnickrade urvalskriterium som den sakkunnige anfört för vilka som han godtar som sökande. På helt godtyckliga grunder bortser således institutionen från vissa ansökningar.
Stockholms universitet anförde i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. följande. De sökande skall bedömas i förhållande till de krav och kriterier som angavs i annonsen. Det är sålunda inte en självklarhet att en större akademisk meritering medför att man är mest kvalificerad för anställningen, utan inriktningen på forskningen och forskningens intresse för centret kan därför vara utslagsgivande. Vad gäller BE:s anmärkningar på Tomas R:s utlåtande kan konstateras att det är uppenbart att han med orden "younger" och "older" inte syftar på de sökandes ålder, utan att det är tiden från avlagd doktorsexamen som avses. Dvs att Tomas R. velat prioritera någorlunda nydisputerade. SZW avlade doktorsexamen 2002 och AK år 2000. BE avlade doktorsexamen 1988. Att ge prioritet åt sökanden med nyare doktorsexamen är varken i strid med lag eller förordning, i synnerhet som det avgörande trots allt är dels hur väl den sökande svarar mot de krav som ställs upp samt forskningens relevans för centret får anses väga allmänt sett tyngre än en mer omfattande vetenskaplig meritering. Någon åldersdiskriminering har inte förekommit. Vad gäller BE:s påståenden om att sökanden med annan inriktning på doktorsexamen än samhällsvetenskaplig avförts av Wolfgang K., så kan bara konstateras att för just dessa båda anställningar angavs inriktningar av samhällsvetenskaplig karaktär. Att ge prioritet till sökande med denna ämnesbakgrund är således helt i enlighet med ledigkungörelsen. Föreståndaren för CPAS har gjort en egen självständig bedömning av såväl de sökandes ansökningar som utlåtandena från Wolfgang K. och Tomas R. Denna bedömning har sedan lagts fram för institutionsledningen. Bedömningen av de sökande har sålunda skett i flera led. Det slutliga beslutet får således anses väl grundat.
BE och Stockholms universitet inkom härefter med yttranden i vilka de i allt väsentligt vidhöll vad de tidigare anfört.
Överklagandenämnden yttrade
Skäl: Enligt 11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. - I 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning anges att vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. - Av 4 § anställningsförordningen (1994:373) framgår att vid anställning skall myndigheten utöver skickligheten och förtjänsten också beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.
I ledigkungörelsen angavs följande kvalifikationskrav. · Doctoral degree of the above-mentioned disciplines and Asian study-related subjects or the equivalent competence. · Fluency in English, and high profiency in language, history and culture of at least one Asian country. · Proven competence in international research experiences and publication on contemporary Asian studies for the positions 1 and 2, (dvs 618-0277-05 och 318-0278-05).
Sakkunnige Tomas R. angav följande i sitt utlåtande. "I have favoured younger post-doc candidates since I belive they are more in need of the chance of this type of position. Two applications are very strong but seem to be by older candidates." Föreståndaren för CPAS har i ett utlåtande den 11 oktober 2005 anfört följande. "As Dr. Tomas R[-] notes, a priority was given to relatively young post-doctoral fellows who are more in need of position for their future career building.
Överklagandenämnden gör följande bedömning.
Som framgår av den ovan lämnade redovisningen skall vid statlig anställning den skickligaste sökanden anställas om det inte föreligger särskilda skäl för något annat. Särskilda skäl kan vara sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål, till exempel omplaceringsskyldigheten eller jämställdhetsintresset (jfr prop. 1985/86:116, sid. 11).
BE har med stöd av det som anförts av sakkunnige Tomas R. och föreståndaren vid CPAS funnit att universitetet diskriminerat honom på grund av hans ålder. Universitetet har tillbakavisat detta påstående och anfört att Tomas R. med orden "younger" och "older" inte syftat på de sökandes ålder, utan att det är tiden från avlagd doktorsexamen som avses. Överklagandenämnden delar i denna del universitetets bedömning, varför det inte finns skäl att undanröja besluten på denna grund.
Handlingarna ger dock inte stöd för annan uppfattning än att universitetet har tillämpat en bedömningsnorm som inneburit att en viss förtur till anställningarna har givits till dem som nyligen har disputerat. Fråga har uppkommit om det föreligger särskilda skäl för universitetet att på detta sätt frångå den allmänna regeln om att den skickligaste skall anställas.
Då ett lärosäte anställer en forskarassistent eller en biträdande lektor föreligger ett uttryckligt författningsstöd för att tillämpa en norm som liknar den i ärendet tillämpade (se 4 kap. 8 a och 10 §§ högskoleförordningen (1993:100)). Likaså kan ett forskningsråd vid anställning av forskare prioritera en sökande med kortare forskningserfarenhet framför en sökande med längre forskningserfarenhet. Stöd för detta finns i förordningen (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd (se Överklagandenämndens beslut den 12 augusti 2005, reg.nr 21-287-05).
Förevarande ärende gäller emellertid anställning som "forskare" vid Stockholms universitet och varken högskoleförordningen eller förordningen om anställningar beslutade av forskningsråd är därför tillämplig. Något särskilt författningsstöd för universitetets bedömningsnorm finns inte. Bedömningsnormen framgår inte heller med tydlighet av ledigkungörelsen. Några allmänna arbetsmarknads- eller sysselsättningspolitiska syften med anställningarna har inte framkommit. Under sådana omständigheter har det inte förelegat särskilda skäl för universitetet att frångå den allmänna regeln att de skickligaste för anställningarna skall anställas.
Överklagandenämnden finner således att Stockholms universitet tagit ovidkommande hänsyn vid anställningsprocessen. Det kan inte uteslutas att detta förfarande kan ha påverkat utgången i ärendena. Bristen kan inte botas genom någon åtgärd från Överklagandenämndens sida. Anställningsbesluten skall därför undanröjas. Vid denna utgång finner inte Överklagandenämnden skäl att pröva av BE i övrigt anförda grunder.
Nämndens avgörande: Överklagandenämnden för högskolan undanröjer de överklagade besluten.
