 |
 |
 |
 |
 |
 |
Skriv ut
Beslut 2003-08-15 (reg.nr 42-300-03)
Ärendets bakgrund
Z är student inom veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon ansökte i en skrivelse ställd till dispensnämnden vid veterinärmedicinska fakulteten om befrielse från att deltaga i försöksoperationer under utbildningens årskurs fyra. Som skäl för befrielsen angav hon bland annat följande. I dagsläget finns det, enligt uppgift från studierektorn KM smådjur, inga alternativ till försöksoperationer. Hon inser att de är mycket lärorika men anser att det måste finnas andra sätt att tillägna sig likvärdig kunskap och hon vill/kan inte använda djuren på det sätt som en övningsoperation innebär.
Programnämnden för veterinärprogrammet avslog ansökan.
Yrkande m.m.
Z överklagade beslutet och yrkade bifall till sin ansökan. Hon anförde bland annat följande. Trots viss förståelse för beslutet, djuret skulle enligt de "spelregler" som idag råder ändå dö och detta är ett sätt att inhämta kunskap från deras öde, känner hon sig nödgad att överklaga beslutet eftersom hur kännbart avslaget än är för henne personligen är hennes farhågor minst lika stora för den påverkan som beslutet kan ha för framtida studenters eventuella etiska problem. Enligt information från studenter som deltagit i momentet är operationen förvisso lärorik men knappast helt avgörande för vederbörandes framtid som veterinär. Vad hon förstår skall djurförsök endast användas då alternativ ej förekommer och i detta fall är situationen knappast sådan eftersom möjligheter finns att lära samma sak genom att exempelvis få mer tid att medverka vid riktiga operationer antingen på KC eller ordna själv på andra djursjukhus. Förvisso är extra kliniktjänstgöring på KC kostsam eftersom inte alla ändå får kompletterande kliniktjänstgöring att ta igen parallellt. Hennes ansökan gäller dock endast att befrias från försöksdjursoperationen utan krav på alternativ och därmed kunna fortsätta utbildningen. Hon ifrågasätter inte att momentet i sig har ett kunskapsvärde. Dock anser hon att man förlorar något genom att selektera bort studenter med andra uppfattningar som antingen avbryter eller helt väljer bort utbildningen vilket i sin tur förstärker den åsiktslikriktning som redan förekommer. Om de "spelregler" som alltid funnits endast accepteras kommer ingenting någonsin att förändras.
SLU vidhöll sitt ställningstagande och anförde följande i ett yttrande. Enligt kursplanen för kurs i Smådjurskirurgi och -medicin, 17 poäng, ingår övningsoperationer som ett obligatoriskt moment i undervisningen under åk 4 på veterinärprogrammet. Ett av kursens mål är att ge "klinisk färdighet till den nivå som krävs för primär djursjukvård". Primär djursjukvård inbegriper även att kunna klara av enklare kirurgiska ingrepp. För att uppnå detta mål är genomförandet av övningsoperationer ett nödvändigt undervisningsmoment med stort praktiskt och pedagogiskt undervisningsvärde för studenten.
Överklagandenämnden yttrade
Skäl: Enligt 6 kap. 1 § åttonde punkten förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221) får till Överklagandenämnden för högskolan överklagas beslut av SLU om avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment.
Bakgrunden till denna bestämmelse återfinns i betänkandet Samvetsklausul inom högskoleutbildningen (SOU 1994:84). I betänkandet anförs bland annat följande. Som generella principer för dispens från utbildningsmoment gäller dels att kunskapskravet för utbildningen inte bör efterges dels att största möjliga hänsyn bör tas till studenters etiska och religiösa övertygelser. Varje ärende måste prövas utifrån sina förutsättningar varvid skall beaktas en rad omständigheter såsom tyngden av de skäl som studenten anför, möjligheterna till alternativ undervisning, momentets betydelse för den tänkta yrkesverksamheten etc. Såvitt gäller djurförsök anförs särskilt följande. Den huvudsakliga förutsättningen för dispens från djurförsök bör vara att motsvarande kunskaper kan inhämtas på annat sätt. Så är i dag fallet beträffande många djurförsök inom grundutbildning på högskolenivå. Inom vissa utbildningar - bland annat veterinär - kommer djurförsök troligen aldrig att helt kunna frångås (sid.127-128).
Beträffande Överklagandenämndens prövning anförs följande i betänkandet. Om motsvarande kunskaper kan inhämtas genom alternativ undervisning och om utförandet endast är av underordnad betydelse för den kommande yrkesfunktionen bör studentens besvär i regel kunna bifallas. I slutändan handlar det dock alltid om en avvägning mellan utbildningskravet och studentens samvetsbetänkligheter vilken det åligger Överklagandenämnden att göra (sid. 148).
Överklagandenämnden gör följande bedömning.
Veterinärutbildning ges i Sverige endast vid SLU. I examensordningen för SLU (förordningen 1993:221, bilagan) anges bland annat som särskilt mål att studenten för att få veterinärexamen skall besitta den kliniska färdighet som krävs för akut djursjukvård.
I SLU:s studiehandbok för veterinärprogrammet 2003/2004 (tillgänglig på Internet) anges följande. "Användning av försöksdjur i utbildningen. Som veterinär har man ansvar även för försöksdjur. Det är därför nödvändigt att en veterinär har kunskaper om såväl djurförsök som skötseln och vården av dessa djur. Mot denna bakgrund är det obligatoriskt att delta i de djurförsök som ingår i utbildningen. Användningen av försöksdjur i utbildningen har dock begränsats till några mindre experiment tidigt i utbildningen och i samband med kursen i försöksdjursvetenskap. Under den kliniska delen av utbildningen görs några övningsoperationer på sövda djur, vilka sedan avlivas under narkosen. "
Under veterinärutbildningens årskurs fyra följer studenterna kursen Smådjurskirurgi och -medicin, 17 poäng. Enligt kursplanen är ett av målen att ge studenten klinisk färdighet till den nivå som krävs för primär djursjukvård. Under rubriken genomförande anger kursplanen att kursen omfattar klinisk praktisk färdighetsträning, seminarier, föreläsningar och demonstrationer.
Z har som det får uppfattas begärt att bli befriad från övningsoperationerna i kursen utan att behöva fullgöra någon alternativ undervisning. SLU har emellertid anfört att för att uppnå kursplanens mål är genomförandet av övningsoperationer ett nödvändigt utbildningsmoment med stort praktiskt och pedagogiskt undervisningsvärde för studenten. Det som framkommit i ärendet föranleder inte Överklagandenämnden att ifrågasätta SLU:s ställningstagande härvid. Utbildningsmomentet kan inte heller anses vara av underordnad betydelse för den kommande yrkesfunktionen (jfr SOU 1994:84, sid. 154). Vid angivna förhållande bör överklagandet avslås.
Nämndens avgörande: Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.
