
NN har kommenterat universitetets yttrande och anfört följande. Det är fråga om delikatessjäv. Den sakkunnige har ingått i hennes närmaste umgänges-krets i tio år. När förhållandet mellan den sakkunnige och dennes sambo tog slut kom det fram att den sakkunnige inte gillar NN som person. Att denne person är sakkunnig för henne är fel. Hon visste inte heller att hon hade ett val. Hon fick information från universitetet om att hon kan åberopa jäv när beslutet om tjänstetillsättning är taget. Den jävige sakkunniges utlåtande är helt olikt den andre sakkunniges utlåtande. Utlåtandet hade även flera sakfel. Vid denna tidpunkt var bara en person aktuell för tjänsten och hon tyckte det var rimligt att den som rangordnats som etta fick tjänsten. Därefter skulle ytterligare en person anställas på tjänsten. Det är utan tvivel att det är fråga om jäv, vilket hon blivit lidande av.
I enlighet med 11 § förvaltningslagen (1986:223) är den som ska handlägga ett ärende jävig om det bland annat finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet (punkten 5). Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
Enligt 12 § får den som är jävig inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, ska självmant ge det till känna och har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, ska myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet.
Bestämmelsen om delikatessjäv i förvaltningslagen anger, som nämnts ovan, att den som ska handlägga ett ärende är jävig om det bland annat finns någon särskild omstän-dighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen (prop. 1971:30 s. 343) anges som exempel sådana fall då någon är uppenbar vän eller ovän med den som är part eller intressent i ärendet (se även Hellners, Tryggve och Malmqvist, Bo, Förvaltningslagen med kommentarer, 3:e uppl., s. 154 f.).
De sakkunniga i ärendet har utsetts utifrån krav i högskoleförordningen. Deras utlåtanden är således ett led i myndighetsutövning och som sådant en del av handlägg-ningen. Universitetets invändning att den sakkunnige inte deltar i beslutet och att dennes utlåtande bara är ett av flera underlag i ärendet saknar betydelse. I enlighet med vad som redovisats har den sakkunnige deltagit i handläggningen av ärendet och kan därför anses jävig om det finns omständigheter som rubbar förtroendet till dennes opartisk-het i ärendet.
Enligt de uppgifter som NN lämnat så har hon och den sakkunniga haft en nära privat relation under mer än tio år. Detta vänskapsband ska ha förbytts till ovänskap i samband med att hennes väninna separerade från den sakkunnige. Enligt Överklagandenämndens mening är detta en sådan vänskapsrelation som uppen-bart kan påverka objektiviteten hos någon som handlägger ett ärende. Frågan om den sakkunniges opartisk-het kan inte anses uppenbart sakna betydelse. Göteborgs univer-si-tet har haft att snarast besluta i frågan. Enligt vad som är känt för nämnden har något sådant beslut inte fattats.
Överklagandenämnden finner att de redovisade omständigheterna är ägnade att rubba förtroendet för den sakkunniges opartiskhet i ärendet. Den sakkunnige har därför varit jävig enligt 11 § 5 förvaltningslagen och skulle därför inte ha deltagit i handläggningen av ärendet. Vid anförda förhållanden ska det överklagade beslutet undanröjas.