Remissyttrande över Regeringskansliets Promemoria med förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor m.m. (U2010/222/UH)

I 7 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) anges att för att bli antagen till utbildning på grund- eller avancerad nivå krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. I 12 kap. 2 § 5 samma förordning anges att ett beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

I promemorian (s 19 f) anges att kraven som i dag ställs i 6 kap. 15 och 17 §§ högskoleförordningen om att det i kurs- och utbildningsplaner ska anges den särskilda behörighet som gäller för att bli antagen till kursen/utbildningsprogrammet ska utgå ur förordningen. Vidare ska sista stycket i respektive paragraf utgå. Där framgår att det ska anges när planerna eller en ändring av dem ska börja gälla samt de övergångsbestämmelser som behövs. Överklagandenämnden avstyrker att dessa regler utgår ur högskoleförordningen av följande skäl.

Dagens regler innebär att de särskilda behörighetskrav som universiteten och högskolorna bestämmer, ska beslutas som föreskrifter i kurs- och utbildningsplaner. De särskilda behörighetskraven är därmed bindande såväl för lärosätet som för de sökande, eftersom reglerna i dessa planer är att betrakta som föreskrifter i regeringsformens mening. Att reglerna är bindande är betydelsefullt för de sökandes rättssäkerhet, liksom det faktum att det är känt var behörighetskraven är publicerade. Om det inte längre ska föreskrivas i högskoleförordningen att behörighetsreglerna ska anges i kurs- och utbildningsplanerna, finns en risk för att reglerna anges i dokument som inte bara har en oklar status utan även kan vara svåra att hitta för såväl de sökande som anställda vid universitet och högskolor m.fl. Antagningsförfarandet innebär masshantering av ärenden under en begränsad tid, varför det även av tidsskäl är av vikt för alla inblandade att veta var de särskilda behörighetsvillkoren för respektive utbildning är att finna. För Överklagandenämndens del skulle arbetet med att pröva överklaganden försvåras om lärosätena har frihet att besluta om behörighetskraven i andra dokument än kurs- och utbildningsplaner. Behörighetsvillkoren skulle bli svårare att finna. Dessutom skulle det kunna uppstå svårigheter att avgöra vilka villkor som gäller om de är uppställda på flera olika ställen med från varandra avvikande innehåll. Med dagens reglering är det tydligt att det som anges i kursplanen är det som gäller, även om det skulle stå något annat i t.ex. kurskatalogen. Av rättssäkerhetsskäl får det inte råda någon tvekan om vilka föreskrifter som gäller vid varje given tidpunkt (inklusive eventuella övergångsbestämmelser), när en kurs- eller utbildningsplan börjar att gälla eller ändras.

Med nuvarande reglering är det fakultetsnämnderna som fattar beslut om en doktorand inte längre ska ha rätt till handledning och övriga resurser för utbildningen. Om det inte längre ska vara obligatoriskt för lärosätena att ha fakultetsnämnder bör det, på grund av beslutets för den enskilde ingripande verkningar, i 6 kap. 37-38 §§ högskoleförordningen anges att det är rektor som fattar detta beslut.