 |
 |
 |
 |
 |
 |
Skriv ut
Beslut 2009-02-13 (reg.nr 26-3635-08)
Bakgrund
Vetenskapsrådet ledigförklarade en anställning som forskare i ämnet Medfödd immunitet. Till anställningen anmälde sig bl.a. NN och XX.
Tre sakkunniga utsågs att rangordna de sökande. Professor emeritus Jean-Michel Dayer placerade NN på tredje plats och XX på femte plats. Professor FY Liew placerade XX på andra plats och NN på tredje plats. Professor Anne Spurkland bedömde att NN inte var behörig till anställningen eftersom hon redan är professor och att XX var för väletablerad som självständig forskare för att vara behörig till den aktuella anställningen.
Tjänsteförslagsgruppen föreslog den 28 augusti 2008 XX i det första förslagsrummet för anställningen. Gruppen noterade NNs tillsvidareförordnande som professor och ansåg att hon därför inte kunde komma ifråga för anställningen.
Vetenskapsrådet beslutade den 10 oktober 2008 att anställa XX.
Yrkanden m.m.
NN överklagar beslutet och yrkar att hon själv ska erhålla anställningen. Till stöd för sin talan anför hon i huvudsak följande. De sakkunniga placerade henne sammantaget högre än XX. De sakkunnigas utlåtanden är det enda underlag som Vetenskapsrådet har anfört som grund för sitt beslut. Med anledning av att hon placerats bättre än XX i den totala bedömningen saknas saklig grund för beslutet. Vetenskapsrådet har att i första hand beakta sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet vid tillsättning av tjänster. När det gäller forskartjänster kan det möjligen i vissa lägen finnas anledning att väga in ett könsperspektiv och den sökandes ålder. Det kan ibland finnas skäl att prioritera en sökande som är mindre meriterad om denna tillhör ett underrepresenterat kön eller om denna har en mindre omfattande meritering beroende på att han eller hon har en kortare forskningserfarenhet jämfört med övriga sökande. Något av dessa skäl kan dock inte ligga till grund för Vetenskapsrådets beslut i detta ärende. Det är möjligt att anledningen till att Vetenskapsrådet inte anställt henne på forskartjänsten är att hon har en tillsvidareanställning som professor vid Institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin. Den tjänst som hon innehar har inte någon fast medels-tilldelning från fakulteten/institutionen. Hon har stöd av sin uppfattning i Överklagandenämnden för högskolans beslut med reg.nr 23-650-08, där en professor erhöll en anställning som forskare trots att han vid ansökningstillfället var tillsvidare-förordnad som professor.
Vetenskapsrådet bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Ämnesrådets avsikt med anställningen som forskare är att få till stånd forskning inom nya områden samt att bidra till rekrytering till forskningsbanan. Nivån på anställningen bör enligt rådets riktlinjer omfatta tiden efter fullgjord forskar-assistenttjänstgöring eller motsvarande men före tillsvidareförordnande som professor. Särskild vikt fästs vid vetenskaplig skicklighet. Trots att NN innehar en anställning som professor tills vidare ber hon att hon ändå ska bedömas vara behörig att söka anställningen som forskare, vilket visar att hon är medveten om att hon som tillsvidareförordnad professor inte uppfyller kraven som ämnesrådet har ställt upp för denna bidragsform. I ämnesrådets beredande grupp, tjänsteförslags-gruppen, noterades att NN vid ansökningstillfället har ett tillsvidare-förordnande som professor, varför ansökan inte vidare diskuterades som möjlig att bevilja med hänsyn till utlysningstexten. Mot bakgrund av utlysningens behörighets-beskrivning och de sakkunnigas samlade bedömning finner Vetenskapsrådet inte något skäl att ompröva beslutet att tillsätta XX som innehavare av anställningen.
NN och XX har beretts tillfälle att yttra sig.
Skäl
Rättsliga utgångspunkter
Av 11 kap. 9 § andra stycket regeringsformen följer att det vid tillsättning av statlig tjänst endast ska fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
1 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning stadgas att vid anställning ska avseende bara fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten ska sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat.
Av 4 § anställningsförordningen (1994:373) framgår att myndigheten vid anställning utöver skickligheten och förtjänsten också ska beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbetsmarknads-, jämställdhets-, social- och sysselsättningspolitiska mål.
Vetenskapsrådets anställningar av forskare regleras genom förordningen (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd. I 4 § anges att forskare bör anställas särskilt för att få till stånd forskning inom nya områden och för att bidra till att öka rekryteringen till forskarbanan. Av 6 och 7 §§ samma förordning följer vidare att den som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens och dels har visat pedagogisk skicklighet är behörig att anställas som forskare. Vid anställning av en forskare ska särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet.
Bedömning
Av utlysningen framgår att Vetenskapsrådets avsikt med anställningen är att få till stånd forskning inom nya områden och att bidra till att öka rekryteringen till forskarbanan. Det kan vidare utläsas att anställning som forskare ges till forsknings-mässigt välmeriterade docenter eller motsvarande som nyligen har etablerat sig som självständiga forskare och som bedriver doktorand- och/eller post doc-handledning. Nivån på anställningen bör, enligt utlysningen, omfatta tiden efter fullgjord forskar-assistenttjänstgöring eller motsvarande, men före tillsvidareförordnande som professor. Särskild vikt ska fästas vid vetenskaplig skicklighet.
Överklagandenämnden för högskolan har i ett beslut den 12 augusti 2005 (reg.nr 21-287-05) konstaterat att det med hänvisning till innehållet i 4 § förordningen om anställningar beslutade av forskningsråd får anses föreligga särskilda skäl för att prioritera en sökande till en anställning som forskare med kortare forsknings-erfarenhet framför en sökande med längre sådan erfarenhet. Överklagandenämnden ansåg mot den bakgrunden, och med särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska skäl, att det inte stred mot bestämmelserna for statlig anställning att anställa en mindre meriterad sökande framför en mer meriterad sådan.
Forskningsråden har således vid tillsättning av forskartjänster en möjlighet att frångå huvudregeln att endast fästa avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Enligt den bedömning som Överklagandenämnden gör har Vetenskapsrådet i förevarande ärende således också utnyttjat möjligheten till undantag från huvudregeln och anställt en sökande som har bedömts vara mindre meriterad för anställningen. I det av NN nämnda avgörande konstaterade Överklagandenämnden i sitt beslut den 15 augusti 2008 (reg.nr 23-650-08) att Vetenskapsrådet inte utnyttjat denna möjlighet till undantag från huvudregeln utan anställt den som bedömts vara mest meriterad för anställning. Under sådana förhållanden finns ingen möjlighet för Överklagandenämnden att frångå Vetenskapsrådets beslut.
Överklagandenämnden gör bedömningen att Vetenskapsrådets beslut att anställa XX i stället för NN inte strider mot bestämmelserna för statlig anställning. Vid angivna förhållanden och då det i övrigt inte framkommit någon omständighet som föranleder nämnden att frångå Vetenskapsrådets ställningstagande i ärendet ska överklagandet avslås.
Nämndens avgörande
Överklagandenämnden för högskolan avslår överklagandet.
Enligt 11 § förordningen (2000:1472) om anställningar beslutade av forskningsråd får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.
