
Medicinska lärarförslagsnämnden vid Lunds universitet föreslog i yttrande den 26 februari 2007 att NN:s ansökan skulle avslås. Nämnden anförde därvid att NN utifrån en sammanvägd bedömning inte uppfyllde kraven för befordran till professor i medicin.
Lunds universitet beslutade den 26 april 2007 att avslå NN ansökan.
De sakkunniga har yttrat sig över överklagandet och båda två har vidhållit sina tidigare ställningstaganden.
Medicinska lärarförslagsnämnden har avstyrkt bifall till överklagandet och har därvid anfört bl.a. följande.
Lärarförslagsnämnden har inför sitt ställningstagande beaktat Högskoleförordningen och anställningsordning för Lunds universitet.
Nämnden har tagit ställning till NN:s överklagande och finner att NN har hög grad av pedagogisk skicklighet och i denna del uppfyller kraven för befordran till professor.
Däremot finner inte nämnden att NN uppvisar tillräcklig grad av vetenskaplig skicklighet för befordran till professor.
Nämnden konstaterar att NN:s vetenskapliga insats i huvudsak utfördes under 1970- och 80-taJen. Det är också under denna period, han är huvudhandledare för tre doktorander. Under 1990-talet publiceras endast ett fåtal vetenskapliga arbeten. Kring år 2000 tar forskningen åter fart men nu med annan inriktning där NN främst intar en mindre framträdande plats i författarlistan. Nämnden finner därför att NN:s aktuella vetenskapliga produktion inte motsvarar den kvalitet som krävs för befordran till professor. Exempelvis är fyra av fem av NN själv utvalda arbeten publicerade 1984 eller tidigare. Nämnden konstaterar vidare att nuvarande forskning ej lett fram till att några nya doktorander antagits eller disputerat, utan att det gått mer än femton år sedan senast avslutade handledarskap, eller att någon yngre forskare utvecklats till självständig forskningsledare under hans akademiska ledarskap.
Nämnden har tidigare konstaterat att NN gjort förtjänstfulla insatser vid universitetet avseende pedagogiskt arbete och varit med om att driva omfattande förändringsarbete inom läkarutbildningen. NN:s engagemang i grundutbildningen har enligt hans egen utsago varit orsaken till hans begränsade aktiviteter inom forskarutbildningen. Nämnden finner dock inte att detta arbete varit så omfattande att det förklarar den ringa aktiviteten inom forskning eller forskarutbildning sedan 1990-talet.
Medicinska fakultetsstyrelsen har avstyrkt bifall till överklagandet.
Rektor har avstyrkt bifall till överklagandet.
NN har inkommit med slutligt yttrande samt ytterligare material till stöd för sitt överklagande.
4 kap 11 § högskoleförordningen har följande lydelse. En lektor som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har behörighet för en sådan anställning. Ämnesområdet för anställningen som professor skall vara detsamma som för anställningen som lektor.
Överklagandenämnden gör följande bedömning.
Det är såvitt framgår ostridigt att NN uppfyller behörighetskravet gällande pedagogisk skicklighet.
När det gäller den vetenskapliga skickligheten har Medicinska lärarförslagsnämnden anfört att NN:s vetenskapliga insats i huvudsak utfördes under 1970- och 80-talet samt att fyra av fem av NN själv utvalda arbeten publicerades 1984 eller tidigare. Han uppfyller därmed enligt lärarförslagsnämnden inte kravet på vetenskaplig skicklighet. Enligt sakkunnige XX uppfyller NN de "basala" behörighetskraven vad gäller vetenskaplig skicklighet, men det faktum att han under de senaste 15 åren inte handlett någon doktorand till disputation och inte har någon registrerad doktorand talar emot en god framtida vetenskaplig potential. Enligt XX når NN:s aktuella forskningsverksamhet därmed inte upp till de kvalitetskrav man kan ställa vid en befordran till professor.
Nämnden har därför att pröva om NN har även den vetenskapliga skicklighet som krävs för att kunna befordras till professor. Nämnden gör härvid följande överväganden.
Det förhållandet att en sökande endast i begränsad omfattning har ägnat sig åt vetenskaplig publicering och att publiceringen ligger längre tillbaka i tiden kan i och för sig innebära att den vetenskapliga skickligheten inte kan styrkas vid ansökningstillfället. Det är emellertid viktigt att det görs en helhetsbedömning av samtliga de meriter som kan vara relevanta vid prövningen av den vetenskapliga skickligheten (jfr nämndens beslut 2004-05-14, reg.nr 27-182-04).
I förevarande fall är de sakkunniga eniga om att NN i och för sig uppfyller kravet på vetenskaplig skicklighet, men sakkunnige XX:s slutbedömning blir ändå negativ på grund av att NN:s aktuella forskningsverksamhet inte varit tillräcklig. Av utredningen framgår att NN har en tung meritering i administrativt avseende. Han har bl.a. sedan 1985 varit ansvarig för en termin vid läkarutbildningen (internmedicin). Han har även varit ställföreträdande prefekt under åren 1988 till 2005, då institutionen uppgick i en "storinstitution" samt varit ledamot av medicinska fakultetsnämnden i cirka 20 år. Dessa uppdrag får anses ge en viss förklaring till varför hans forskningsaktivitet varit något återhållsam under senare år.
Vid en helhetsbedömning av vad som framkommit i ärendet finner Överklagandenämnden att NN får anses ha visat tillräcklig vetenskaplig skicklighet för att kunna befordras till anställning som professor. Överklagandet skall således bifallas.
Enligt 5 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) får Överklagandenämndens beslut inte överklagas.